Ellen- en fördomsfri ungdom

Hallå, allesammans i höstmyset! 

 

Något som har gått förvånansvärt bra för mig på den senaste tiden är att läsa böcker. Jag är egentligen helt otroligt långsam på att läsa böcker. Det tar sin lilla tid. Förra året läste jag bara ut en enda bok. Men, men, fulltidsjobb och långdistans-förhållande var väll det som tog mer energi och tid helt enkelt. I år är jag redan på min fjärde utlästa bok och jag tänker att det kommer fortsätta i den takten. Jag tycker det är jätteintressant när bloggare eller vloggaren delar med sig av vad de läser/vill läsa, till exempel Beckie Jane Brown eller Isabella Löwengrip. Och därför tänkte jag att jag ju också kan dela med mig utav detta. 

 

Jag försöker variera mitt bokläsande med romaner, självbiografier, tjocka böcker, tunnare böcker, mer tonårsgenrer och mer vuxet och så varierar jag såklart mellan svenska, engelska och tyska. Även om det är riktigt svårt att läsa riktiga böcker på tyska så märker hur jag lär mig för varje minut. Det är väldigt häftigt. 

 

Efter att jag läst ut boken av Caitilin Moran, "Konsten att skapa en kvinna" började jag lite smått att läsa en tysk bok. "Ich schenke dir die Hölle am Erde" av Ellen Berg, (alltså "Jag ger dig helvetet på jorden"), den var bra och jag fattade konceptet men jag hade ändå svårt för den och kom ihåg att jag hade en liten bok som Marcel har gett mig. Boken heter "Holes" av Loius Sachar. Jag läste den på engelska, men den var väldigt tunn och utformad som en lättläst bok med ordförklaringar längst ner på sidorna. De hjälpte inte mig alls, främst för att jag förstod typ allt. 

 

 

Marcel berättade för mig att den här boken är en bok som man blir ombedd att läsa i skolan i Tyskland. Jag har nog aldrig varit med i skolan om att läraren har sagt att vi alla i klassen ska läsa en och samma bok? Inte vad jag kan minnas i alla fall, vi fick läsa vad vi ville. 

 

Boken handlar i alla fall om en pojke som heter Stanley Yelnats som blir skickad till en förtorkad gammal sjö dit unga lagbrytar får komma för att, som dom säger i boken, "build character". Detta gör dom genom att varje dag gå upp långt innan soluppgången och gräva hål. Stanley är nämligen anklagad för att ha stulit ett par skor, som var donerad till försäljning av en kändis. Han har givetvis inte stulit skorna, utan var helt enkelt bara på fel plats vid fel tillfälle. På detta så kallade läger befinner sig bara pojkar och alla pojkarna har sina egna smeknamn. As the book goes on så får man reda på mer om mer grejer som typ gör en mer och mer förbluffad. Allting verkar höra ihop på helt sjuka sätt och smälter tillsammans helt fantastiskt.

 

Jag har få gånger i mitt liv varit på otroligt fångad in i en bok. Jag kunde verkligen inte slita mig från boken. Den är verkligen skriven på ett otroligt skickligt sätt. Samtidigt så märker jag hur jag suckar inom mig och tänker "ja, men såklart att det visar sig vara såhär" och att det är så himla självklart. 

Boken är alltså helt förbluffande och väldigt insugande, jag skulle vilja säga att jag tycker att alla ska läsa den, men det är lite tudelat eftersom jag inte tycker att den är bästbästbäst. Men en riktigt pageturner. Läs den helt enkelt själva och berätta gärna vad ni tyckte. 

 

Men när den boken tog slut så väntade ett paket på mig skickat från Sverige. Och jag visste faktiskt redan att det skulle vara en bok i paketet då min mamma hade skickat paketet och berättat det. Det låg även ett kort och Djungelvråls-godis. Boken i paketet hade jag inte hört talas om innan. 

Det är en debutroman som heter "The Girls" av Emma Cline. 

 

Eftersom jag aldrig har hört talas om boken eller författaren så var jag lite skeptisk först. Det kan ju bli hur som helst när man inte vet något om boken. Men så började jag titta och bläddra lite och insåg att det var väldigt mycket recensioner. Alltså, väldigt mycket. Flera sidor täcktes av bara otroligt fina ord om boken. Och det var inte liksom recensioner som sa "bra bok" typ utan det var riktigt utvecklade meningar och alla som hade läst den verkade verkligen imponerade av den och författarens mogenhet och skicklighet med språket. Den här boken är alltså också på engelska. Jag blev i alla fall övertygad av recesionerna att läsa boken. Det var till och med en recension av Lena Dunham, det tyckte jag var intressant.